OVM 672 - Collage
Objekttyp
Titel
OVM 672 - Collage
Museikod
OVM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
672
Tidigare samling
NÅFF1807
Realnummer 1
532
Realnummer 2
353
Anmärkning
SAMOREG1980-:
"ÖVM672
Inramad och glasad tavla innehållande kollage med samefamilj.
Sigrid Mårtensdotter föddes 1836 i Seltjärn, dotter till Mårten Olofsson och Ingeborg Svensdotter.
Hon gifte sig 1862 med Swen Jonsson född 1838 och de bosatte sig i Norrmesunda.
Hon är mest känd för sina kollagetavlor, ”rått-tavlorna” som de ibland kallas.
Kring sekelskiftet kom samer ofta till Norrmesunda och bosatte sig där under vintern. De fick då bo i bagarstugan på Sigrids gård. Ett av hennes barnbarn har berättat om hur fascinerad hon var av samernas granna klädsel och över deras leverne; om hur de slaktade och kokade renkött i stora kittlar…
Dessa gäster på gården inspirerade säkert till Sigrids val av motiv på sina tavlor.
Motivet på tavlorna var en samefamilj, uppställd med kåta, skidor, kokkärl, renar, hundar, akkjor med mera. Hon klippte ut ansikten från bokmärken, kataloger och tidningar och gjorde flätor till kvinnobilderna av sitt eget hår. Hennes barnbarn och även andra barn i byn fångade möss. Hon flådde mössen och skinnen blev till beklädnad av renar och hundar samt till hela klädedräkter eller bräm.
Även om de säregna tavlorna är det som Sigrid Mårtensdotter idag är mest känd för, var hon på sin tid även känd för att vara en riktig tusenkonstnär. Hon lär ha reparerat klockor, lagat nät, tillverkat laggkärl och kunde även konsten att koppa blod. Hon sågs ofta ute på Anundsjösjön i sin båt där hon lade ut nät och fiskade som ”den värsta karl”. När man även tänker på att hon och hennes make hade 9 (eller möjligen 10) barn förstår man att hon var en sjusärdeles kvinna!
NÅFF1934-79:
"672. Lapptavla."
se bilaga OVM670
NÅFF1910-33:
"1807. en Tafla. lappfamilj mm. Inköpt af O. N."
"ÖVM672
Inramad och glasad tavla innehållande kollage med samefamilj.
Sigrid Mårtensdotter föddes 1836 i Seltjärn, dotter till Mårten Olofsson och Ingeborg Svensdotter.
Hon gifte sig 1862 med Swen Jonsson född 1838 och de bosatte sig i Norrmesunda.
Hon är mest känd för sina kollagetavlor, ”rått-tavlorna” som de ibland kallas.
Kring sekelskiftet kom samer ofta till Norrmesunda och bosatte sig där under vintern. De fick då bo i bagarstugan på Sigrids gård. Ett av hennes barnbarn har berättat om hur fascinerad hon var av samernas granna klädsel och över deras leverne; om hur de slaktade och kokade renkött i stora kittlar…
Dessa gäster på gården inspirerade säkert till Sigrids val av motiv på sina tavlor.
Motivet på tavlorna var en samefamilj, uppställd med kåta, skidor, kokkärl, renar, hundar, akkjor med mera. Hon klippte ut ansikten från bokmärken, kataloger och tidningar och gjorde flätor till kvinnobilderna av sitt eget hår. Hennes barnbarn och även andra barn i byn fångade möss. Hon flådde mössen och skinnen blev till beklädnad av renar och hundar samt till hela klädedräkter eller bräm.
Även om de säregna tavlorna är det som Sigrid Mårtensdotter idag är mest känd för, var hon på sin tid även känd för att vara en riktig tusenkonstnär. Hon lär ha reparerat klockor, lagat nät, tillverkat laggkärl och kunde även konsten att koppa blod. Hon sågs ofta ute på Anundsjösjön i sin båt där hon lade ut nät och fiskade som ”den värsta karl”. När man även tänker på att hon och hennes make hade 9 (eller möjligen 10) barn förstår man att hon var en sjusärdeles kvinna!
NÅFF1934-79:
"672. Lapptavla."
se bilaga OVM670
NÅFF1910-33:
"1807. en Tafla. lappfamilj mm. Inköpt af O. N."
Förvärvsomständighet
Gåva
Förvärvsdatum
1916
Bild byline
Foto: Örnsköldsviks museum
Sakord
Specialbenämning
Antal
1
Klassifikation 1
Klassifikation 2
Material 1
Trä
Material 2
Glas
Material 3
Råttskinn
Teknik 1
Kollage
Längd (mm)
470
Bredd (mm)
535
Motiv
"Lappläger"